onsdag 4 september 2013

Fimpa

Ja, nu ska en bloggerska  vid namn, Dessie, lära Madde hur man fimpar. Ska jag skratta eller gråta. Tror att jag skrattar I stället.

Det här med att sluta att röka, sitter I huvudet, har med din egen vilja att vilja sluta. Precis som med vilket missbruk som helst. Vill du inte, så kommer du aldrig att kunna sluta!! Så enkelt är det!

Bara bestämma sej för att sluta. Jag själv slutade utan plåster/nikotintuggummi, hade bara en hjärnvilja av stål. Intalade mej att cigaretter smakar illa. Inte ett återfall hade jag, jag var helt enkelt trött på att röka.

Fast jag  var mitt I en turbulens utan dess like, kunde jag sluta att röka. Min sambo blev sjuk I sin lever och vi levde med döden flåsnades I nacken I väntan på en levertransplantation. Leverkomorna haglade över oss och det var ambulansfärder och sjukhusinläggningar omvartannat, hela 2009 till aug 2010, då vi äntligen fick det samtal vi så länge väntat på. Då var det I sista sekunden, läkarna hade veckan innan satt upp sambon på prioritet nummer 1.

Mitt I allt detta kunde jag sluta att röka, så kan jag sluta att röka under sådan press, så kan nog även Madde sluta att röka, genom att tänka på sitt barn. Rökning kan I en del fall ge missfall, räcker det inte med att tänka på det, så är det illa.

Ha en bra dag alla glada och även ni som ännu inte fått upp mungipornaSmile

1 kommentar:

Att andas ska vara enkelt sa...

Jag rökte min sista ikväll hoppas jag , slutade röka när min man blev sjuk för 14 år sen började stress röka när han låg på sjukhus slutade igen på begravningsdagen och började sen att röka efter min op ett substitut för mat har rökningen nu blivit galet hur man kan suga på en cigg när min man kvävdes nästan ihjäl i sin lungsjukdom håll nu tummarna att jag klarar detta kram