lördag 22 oktober 2011

Go morron

En mycket läsvärd och bra artikel, LÄS HÄR.

Jag skrev i ett tidigare inlägg att om resurser sätts in i tid och det sociala tar anonyma anmälningar på lika mycket allvar som öppna anmälningar, skulle många barn kunna räddas. Många barn skulle kunna växa upp till lyckliga/harmoniska och trygga människor.

Små barn formas och tar lätt efter det som de ser under sin uppväxt och många är tidsinställda bomber.

1 Kap Socialtjänstens mål

2 § När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år.

Just den här paragrafen, struntar mer eller mindre de sociala myndigheterna i.

Kanske därför det händer så mycket ungdomsvåld idag, bara på några år är det alltför många ungdomar som har blivit mördade av jämnåriga, för att just det sociala inte gör det arbete de ska göra.

Vore jag socialarbetare och jag kom till en familj där det var missbruk/vardagligt våld och misär och mamman/pappan inte går med på de åtgärder som erbjuds, skulle jag helt sonika fosterhemsplacera barnen.

Helt klart mår inte små barn bra av att ha en missbrukande förälder, hur trevligt är det för ett barn att hälsa på sin förälder i ett fängelse eller drogavvänjnings klinik. Hela tiden pratas det om att föräldrarna ska ha kontakt med sina barn, vad de nu än har gjort?? Helt jävla idiotiskt!

Föräldern hamnar stup i ett i missbruk och kriminalitet, ut och in ur fängelse, det stackars barnet pendlar mellan hopp och förtvivlan. Detta är inte bra för ett litet barn att bevittna.

Om alla dessa dårar till föräldrar kunde tänka, ett uns på sitt eget kött och blod, skulle de självmant avsäga sej att föräldraskap tills de själva har kommit på fötter och vet med sej att de aldrig mera kommer att SVIKA SINA BARN!

Ett barn behöver inte ha kontakt med någon som inte kan tillföra något vettigt i barnets liv.

1 kommentar:

Lisbeth sa...

Finns bara ett enda ord. Amen.
Kramar!