måndagen den 25:e juli 2011

Nu är biljetterna

betalda och adapter inhandlat, i Malaysia är det tre hål i väggen.

Nu är det definitivt, vi åker på söndag, Jipppiiiiii. Idag när vi var till sjukhuset, träffade vi kuratorn Angelica som var så jättegullig emot oss. Märkligt hon hade tänkt på oss för ett par dagar sedan och varför hon tänkte på oss var för att hon kom att tänka på Hibiskusen, (Malaysias nationalblomma) som slog ut den dagen Jaja fick sin lever. Hon tyckte att det var så märkligt och det tycker vi oxå. Jag vill inte tro annat än att det var ett tecken.

Är jag barnslig???

Hon var jätteglad för vår skull, att vi äntligen kommer på vår resa och hon tyckte att vi både såg enormt bra ut och att Jaja såg ut att vara hälsan själv. Inte nog med det när vi kom till Kassan på inför besöket på K58, fick jag syn på läkaren som opererade Jaja, den norske gutten, Gjertsen. Vi har ofta pratat om honom, vi tyckte båda mycket om honom och vi har önskat många gånger att få träffa honom igen. Så när jag såg honom, spontan som jag är, utropade jag: "Men titta Jaja, här sitter han, vår kirurg".

Vi småpratade en bra stund och han hade sin dotter med på sjukhuset, den var hennes första dag där och hon kommer nog att gå i sin pappas fotspår. Han önskade oss en trevlig resa och sa att det finns hjälp att få där om något skulle inträffa. Men att Jaja inte får ta emot någon form av medicin utan att läkarna i sverige rådfrågas. Vi kommer att få ett intyg med på Jajas sjukdomshistoria och tillgång till telefonnummer så om det skulle mot förmodan bli inläggning, kommer Karolinska att ha kontakt och på så vis kunna styra upp eventuella problem.

Egentligen skulle Prografen, sänkas med ett halv gram, vid morgondosen, den är nu 2 gr på morgonen och 1 gr på kvällen. Men i och med att vi ska ut och resa och det kan bli mycket med tidsskillnad och andra omständigheter, så vill Professor Göran Eriksson, att vi skulle vänta med den nedsänkningen tills vi kommer hem.

Så har alltså våran dag sett ut idag

Ha en bra dag alla glada och även ni som hänger läpp

2 kommentarer:

HosPetra sa...

Jag är så glad att ni äntligen kommer iväg :)
Sv: det värsta är ju när man får känslan av att det är nån man känner...

Kram

attis sa...

Hej goaste vännen. Så rackarns glad jag blir när jag läser detta. Tänk att ni äntligen ska få åka på er efterlängtade resa. Skönt att allt gått så bra. Ha det bäst och Bamsekramar i massor till er båda.