Men så åskan har gått och så mycket regn som bara forsar ner från himlen. Har då aldrig sett på maken, men det kanske behövs oxå. Det plingade på dörren, riktigt ilsket föurt. Jag såg att det var en "tygfabrik" med färgglada tyger, som svischade förbi och "tygfabriken" stannade framför vår ytterdörr. Först for en tanke genom mitt huvud, tänk om "tygfabriken" som jag skrev om igår, har läst min blogg. "Tygfabriken" hade gått fel, sicken tur.
Jag menar inget illa när jag kallar folk för det ena eller det andra, förr i tiden hade man öknamn på folk man kände/inte kände.
Ellen vid Fallet, Klas på höret, Ida i Granngårn osv, nu är det "Tygfabriken" "Achmed med Fuck you fingern", "Somaliern på loftgången", "El Greco", "Campingplatsen" "Tältet" "Spöket Laban" "Vitlöken nere vid OK-macken" det är jag det, osv. Det är bara så, inget att göra åt, det är bara att anpassa sej så bra det går.
Jag måste lära mej att anpassa mej här i Rinkeby, men jag vill inte anpassa mej. När Jaja har fått sin lever, när det nu blir och han blir frisk ska vi flytta här i från.
För jag kan inte anpassa mej här, jag vill inte skita ner på gården och jag vill inte tävla med grannarna om vem som kan peka "Fuck you" mest, jag vill inte bli en "tygfabrik" och jag vill inte bli van vid att se en moske tvärsöver gatan, därför måste jag flytta för jag känner mej utanför i mitt eget land.
Hur fan kan det vara möjligt att jag ska känna mej utanför i mitt eget land, det är bara att åka till Rinkeby så förstår ni varför.
Här i Rinkeby har snart folket som bor här sina egna regler, snart kommer det att bli så här: att poliserna gör inga utryckningar till Rinkeby, för där får folket reda upp sina egna problem" om det inte redan är så.

