lördagen den 18:e september 2010

LYCKA

“Ofta hänger vi upp våra liv kring materiella och yttre ting, såsom status, nöjen, utseende osv och hoppas att det skall ge bestående lycka i livet. Ett sunt och utvecklande liv innebär emellertid att man har en djupare kontakt med sitt inre”. skrev Mi, en av de bloggar som jag tycker ger mej något, att läsa.

Exakt det här satt jag och Jaja och diskuterade idag. Att många gånger så tror människor att de är lyckligare än andra eller blir lyckligare av att ha en massa materiella ting runt omkring. Ny bil, dyra kläder, status prylar, utseende osv, som Mi skriver. Har vi skaffat oss de här sakerna för vår egen skull, eller är det för att de som är utanför staketet eller häcken, ska tänka/tycka, WOW.

Varken jag eller Jaja har varit några statusjägare, vi tycker om att ha trivsamt runt omkring med enkla ting. Det är så härligt att slippa stressa runt i affärer och köpa den ena onödiga prylen efter den andra.

Det verkar som om människor tror att de kan ha de här prylarna de skaffar för alltid, men det är inte så. Många köper på avbetalning och hinner dö innan de äger det som de har köpt. När vi har dött så kan vi inte heller ta med oss all “utrustning”, våra barn ärver tingen. Inte nog med att barnen ärver rubbet, barnen har redan nedärvt i sitt DNA, materiellt tänkande, statusjakt och ytlighet.

Ska detta föreställa lycka???

Jag tror så här, vi vet inte vad lycka är om vi inte kan lära oss att glädjas med andra, nu menar jag glädjas på ett sant vis. Idag gläds de flesta på ett avundsjukt vis.

Om nu någon förstår hur jag menar! Jag menar nästan på samma sätt som: “Du kan aldrig älska någon om du inte först lär dej att älska dej själv” på samma sätt tror jag det är med att vara lycklig, eller för att känna lycka i vårt liv.

För de flesta rullar livet på utan några komplikationer, sen finns det de här som har haft det bra men på något vis halkat lite fel här i livet och som får kämpa sej upp till vattenytan. De som får kämpa med näbbar och klor för att komma tillbaka in i samhället. Jag skulle nog vilja påstå att de här sistnämnda människorna har ett bra mycket rikare liv, för de har lärt sej att värdesätta livet, kan sätta sej in i hur det kan vara, för de har varit där själva.

De vet i allafall hur LYCKA ska definieras.

2 kommentarer:

Mi sa...

Tack för att du länkar till mig och för att du antagligen är den enda personen som läst inlägget ordentligt. Jag tycker själv att sådant är viktigt att fundera över men de flesta som läser bloggar orkar inte ta in när man skriver något reelt, skriver jag däremot att idag är det regn eller solsken så får man en himmla massa kommentarer eller när du skriver om er ang Jajas leverbyte eller organdonationer. Då är det TYSTNAD. Otroligt hur människan är funtad egentligen. Tack igen och en stor big kram till dig och Jaja. Kraaaaaaaaaaaaaam!!/Mi

Caroline sa...

Måste bara skriva en liten kommentar först till ovanstående.
Visst är det så, det är blir väl för "allvarligt" om man kommenterar om värre saker...

Tror också man kan känna/uppskatta lycka lättare, om man genomgått något tuffare. Att man uppskattar de små tingen i vardagen.

HA en bra tisdag!