lördagen den 31:e juli 2010

Hemma från sjukhuset

Men definitivt inte alls bra.

Förvirringen har inträtt igen och trots toabesök och Laktulos. Jag berättade för läkaren att jag har märkt att Jaja inte hänger med som han tidigare har gjort och dr Per Stål berättade att de här komorna kan bli kroniska, men att de försvinner när han får en ny lever. I morse var han rätt okej och sen snurrade det till igen, ordentligt.

Det här licenspreparatet som kommer nästa vecka, hoppas jag hjälper, för så här är nästan olidligt att ha det. Förut blev han rätt okej mellan komorna men om det nu ska vara virrigt och vimsigt dygnet runt, det vet jag inte riktigt hur jag kommer att klara av???

Det är som om det kommer i skov, är rätt okej ett par timmar för att sen bli helt väck, så har det varit sedan i torsdags.

Herregud, ge oss en lever.

8 kommentarer:

Mia systeryster sa...

Håller med, nu är det dax!Verkligen! Håller tummarna, Kramar om... (det känns så taffligt att alltid säga likadant, förstår verkligen vilken mardröm ni måste leva i, vill bara att du ska veta att jag tänker på er)

Eva-Lena sa...

Fy så jobbigt för er båda, får hoppas att den nya medicinen kan hjälpa. Annars får inte du en lugn stund, utan får vakta på Jaja dygnet runt. Håller tummarna för er och hoppas på det bästa. Kram...

Camilla sa...

Kan inte föreställa mig hur jobbigt det måste vara för er båda :/ Men jag fortsätter hoppas!

yasmine sa...

stor kram från mig och Dennis

Lisbeth sa...

Finns inget att säga gumman, inget mer än att jag ber och hoppas...Kramar till er.

Mi sa...

En stor kram till dig Anki. Kraaaaam!!

Mi sa...

Sv: Nä du behöver absolut inte alls be om ursäkt för det anki. Jag vet hur det är och jag förstår. Kramar till dig med. Vi får kämpa med vårt!

Mi sa...

Kramar!